Jul
21
2014

Pilgrimslöpning

Tidig morgon, det var lördagen den 12 juli och till lika min första semesterdag. Vädret var klart, solen sken men morgonluften var ännu lite kylig då jag klev ombord på tåget i Bankeryd, jag var taggad till tusen!

Målet för dagen var att utforska pilgrimsleden mellan Falköping och Hjo, en drygt 80 km lång vandringsled…

Utstyrseln var löparkläder, långa tights och en T-shirt samt en löparjacka. I Ryggsäcken hade jag ett Pringlesrör, saltgurka och 4 mackor, ett ombyte till shorts och T-shirt samt 2st 0,5l petflaskor med sportdricka.

 

brydstation

I väntan på tåget…

Efter att ha tillbringat en halvtimme på ett nästan öde tåg kliver jag av i Falköping. Nu är det varmare ute, solen stod lite högre nu än då jag klev om bord i Bankeryd. Men värmen tänkte jag, skulle inte ställa till problem under dagens långa löpning, SMHI hade ju lovat molnigt väder idag, dvs perfekt för väderlek för en Pilgrimslöpning, Molnen skulle svepa in under förmiddagen därför njöt jag av morgonsolen…

Jag knäpper igång klockan min Suunto Ambit 2R (min hittills bästa investering då det kommer till öppning…) och tar sikte på S:t Olofs Kyrka där min pilgrimsfärd skall börja.

Efter ca 2 km kommer jag fram, dörren är välkomnande öppen men inne i kyrkan är det öde, mörkt och tomt. Innanför dörren finns ett bord med diverse broschyrer, jag letar efter två saker, dels ett pilgrimspass, och dels en stämpel.

 

stolofskyrka

Första stämpeln fixad, äventyret kan börja!

Stämpeln hittade jag snabbt, men pilgrimspasset var det värre med, letar en bra stund och börjar bli lite desperat. Ser då ett telefonnummer till vaktmästaren, jag ringer honom för att fråga om passen, hela dagens löpning, eller åtminstone idén till dagens löpning hänger på detta pass.

En sömndrucken vaktmästare svarar gäspandes i andra änden, de var tydligt att jag väckt honom ur sin skönhetssömn, det var ännu tidigt på morgonen, men jag tänkte: -Är kyrkan öppen från sju och man skyltar med sitt mobilnummer på infotavlan, då får man skylla sig självt.

Vaktmästaren var dock inte till någon större hjälp, han verkade för trött för att förstå vad jag pratade om, men efter att ha rotat runt lite bland broschyrerna hittade jag till slut pilgrimspassen som var undangömda bakom en infoskylt på bordet i kyrkan…

 

Etapp 1, Falköping – Gudhem

Första stämpeln klar, jag lämnar S:t Olofs Kyrka bakom mig och tar sikte på Gudhem, det skulle bli en tuff men vacker etapp på 18 km.

 

utsikt

Fin utsikt!.

Först fick jag springa tillbaka till stationen i Falköping (S:t olofs kyrka ligger på ”fel” sida av stan…) och sedan vika upp mot Mussebergs Kurort, där kulle jag finna Pilgrimsledens början. Det var tufft den första biten, idel uppför, men då man väl kom över krönet blev leden både vackrare och lättare. Stundtals bjöd denna etapp på helt underbar utsikt mot hornborgarsjön. Än så länge hade jag gott om kraft så jag sprang och njöt av denna etappen!

 

gudhem

Gudhem.

Några km innan Gudhem kom jag fram till Ö Tunhems kyrka. Jag tittade in i kyrkan och passade även på att besöka toaletten. Kyrkan var inte utrustad med pilgrimsstämpel vilket jag tycker är synd eftersom leden passerar precis bredvid och det dessutom finns en stor tavla utanför kyrkan med pilgrimsinformation. Jag fyllde upp mina vattenflaskor och fortsatte till Gudhem…

 

gudhempaus

 

Jag la mig i gräset och mumsade på chips och sportdricka…

Gudhem är en vacker plats med den gamla klosterruinen och den nya kyrkan som reser sig strax bakom. Jag gick in och stämplade passet, satte mig sedan i gräset bakom ruinen och njöt i solen, åt lite chips samt blandade till sportdricka för nästa etapp.

 

 Etapp 2, Gudhem – Valtorp

Etapp 2 gick på traktorvägar och små landsvägar, genom vackra små gårdar, förbi hagar med får och getter samt hästar och kor. Det började bli varmt nu, jag sneglade bort mot horisonten, intet moln på himlen, SMHI hade ju som sagt lovat molnigt idag och regn till kvällen, jag skulle behöva lite skugga snart…

 

valtorp

Paus vid Valtorps Kyrka.

Valtorps K:a var låst, men jag satte mig på gräset i skuggan av ett träd vid hörnet av kyrkogården där det fanns en kran att fylla på mina vattenflaskor. Här tog jag igen mig, åt lite chips och saltgurka som sköljdes ner med färskt vatten. Synd att kyrkan var stängd, hade varit trevligt med en stämpel även här…

 

Etapp 3, Valtorp – Kungslena

Detta blev en riktigt tuff etapp, inte bara för att den var lång, utan mestadels för att solen och värmen var obarmhärtig mot mig, inte mycket skugga på Falköpings slätter…

Stora delar av vägen gick längs grusvägar, men på några ställen följde man åkerkanten där få hade gått före, gräset var högt, på somliga ställen fick man pressa sig igenom en djungel av vildvuxet sly och brännässlor som nådde upp till axlarna… Här var jag glad att jag ännu inte bytt till shorts utan ännu hade på mig de långa tightsen. Denna tuffa del kanske varade kanske 1 km, här fick jag mestadels gå.

På andra sidan djungeln blev det grusväg igen och lite lättare att löpa men nästan bara uppför, så småningom kom jag in i lövskog, leden följde en stig och här riktigt njöt jag (gillar att följa stigar). Här var det skugga och eftersom jag nu kommit upp på ett berg så öppnade sig skogen emellanåt och bjöd på fin utsikt. På andra sidan berget, när man kom ut ur skogen, då var det inte långt kvar till Kungslena, men jag började känna mig sliten, hade nu sprungit 35 km…

 

kungslena

Kungslena Kyrka.

I Kungslena var det mycket liv, många turister gick runt och beskådade den fina kyrkan. Jag öppnade den låga, men tunga och tjocka porten o klev in, där inne var det mörkt, svårt att se något alls men i ljuset från min mobiltelefon stämplade jag passet.

Satte satte mig sedan på en bänk utanför kyrkan och vilade benen, fyllde sedan på med energi, åt en smörgås och drack lite vatten, blandade till ny sportdricka för nästa etapp…

 

Etapp 4, Kungslena – Hömb

Distansen började tära på min kropp, jag trodde att dagens äventyr skulle gå lättare, men värmen tog ut sin rätt, jag började bli riktigt trött, innan jag kom fram till Hömb skulle jag ha passerat 40 km…

Här gick pilgrimsleden genom intressant och varierande landskap, först kom jag till ett kalkbrott, man kunde se högarna av slagg som naturen tagit i besittning o klätt i grönska, djupa vattenfyllda ”gravar” kantar vägen, det finns mycket att titta på.

Så småningom kom jag fram till Kavlås bruk, här möter jag två pilgrimsvandrare som är på väg åt motsatt håll. Vi stannar och pratar lite, byter erfarenheter. Jag hör mig för hur långt det är kvar till Hömbs K:a och får till svar att det faktiskt är en bra bit kvar…

 

hömb

Infarten till Hömbs kyrka kantas av små röda trorp.

En annan fin plats är Kavlås slott, leden går genom slottsgården, man följer sedan en liten landsväg som kantas av fina små torp.

Jag är nu riktigt trött, beslutar mig för att gå en liten bit. När jag sedan ser kyrktornet resa sig över trädtopparna ca 300 meter bort försöker jag förmå mig själv att springa den sista biten, men kroppen lyder inte, kommer bara halvvägs innan jag måste gå igen…

Detta är mycket irriterande, till skillnad mot tidigare långturer jag gjort så har jag inte ont någonstans, det är bara orken som fattas, jag är väldigt utmattad. Det är förmodligen värmen…

Väl framme besöker jag kyrkan, går in och letar efter en passtämpel men hittar ingen, detta var lite nedslående för jag hade på något vis gjort stämpeln till en belöning för etappen och nu fanns det ingen.

Som så många gånger tidigare under dagen fyller jag sedan mina vattenflaskor och sätter mig sedan att äta den sista mackan och trycka i mig lite chips. Jag behöver energi nu om jag skall orka fortsätta!

 

Etapp 5, Hömb – Fröjered

Solen lyser fortfarande starkt och intet moln i sikte, börjar nu inse att jag nog får ge upp mitt mål att ta mig till Hjo, kraften infinner sig inte… Jag ville i alla fall försöka pressa mig till det yttersta och springa till Klämmesbo, dit hade jag nu ca 17 km.

Men redan efter en mil skulle jag komma till Fröjered som blev nästa etappmål. 2 Tredjedelar av vägen bestod av grusväg som aldrig tycktes ta slut och den sista biten var asfalt. Leden gick mestadels genom barrskog, här fick jag lite skugga, dock mycket irriterande med alla flugor som förföljde mig och som allra helst vill åka snålskjuts på mig i skogen…

 

led

 Typ såhär såg leden delvis ut…

Efter något som känns som en evighet kommer jag fram till det lilla samhället. Kyrkan var öppen, men hittar ingen stämpel här heller…

Sätter mig på en bänk och pustar ut, stretchar lite och äter 2 mackor samt den sista saltgurkan.

Som så många gånger tidigare fyllde jag vattenflaskorna, ringde sedan hem för att informera om läget så att hustrun skulle hinna förbereda sig att åka och hämta mig, skickade även ett litet sms med önskelista på saker att ta med, exempelvis två ägg, en 1,5l PET-flaksa med ljummet vatten att tvätta mig i, samt ombyteskläder…

 

Etapp 6, Fröjered – Klämmesbo (sista etappen.)

Med trötta ben lämnar jag Fröjereds kyrka och letar mig ut på landsvägen mot Klämmesbo 7km återstår, det var mitt livs längsta 7 km. Vid det här laget hade jag fullständigt sprungit in i väggen, jag gick lika mycket som jag sprang. Tog sikte på någon stolpe längre fram vid vägen och försökte tvinga mig att springa dit, men orkade ofta bara halvvägs… Som sagt mycket irriterande, för jag hade inte speciellt ont i kroppen, tidigare under dagen hade jag haft värk i knä och leder, men det hade gått över nu…

 

soundofmusicäng

”Sound of Music äng…” och leden gick rakt igenom.

Väl framme i Klämmesbo var jag för trött för att fortsätta ända fram till Missionshuset, vid vägskälet Klämmesbo vek jag av mot väg 193 där jag skulle bli upphämtad, från vägen kunde jag se det lilla missionshuset och nästa gång, då skall jag ta mig dit…

 

När jag tryckte av min klocka, då hade jag tagit mig 63km från Falköping och hade ca 20 km kvar till Hjo. Jag säger bara nästa gång, då skall jag ta hela leden! 🙂

 

Överraskningen.

Hela familjen följde med för att hämta upp mig, det var en trevlig överraskning i sig. De hade tagit med sig tacos och filtar, vi åkte ner till Vätterns strand och hade picknick, väldigt mysigt och väldigt fin avslutning på äventyret och dagen!

 

Summering…

Vad skall jag då säga om denna led?

Jo det är en vacker led i många avseenden, framför allt den omväxlande naturen.

Leden är löpvänlig och väl uppmärkt, bara någon enstaka gång blev jag osäker om jag sprungit rätt, jag valde dock att fortsätta och snart såg jag nästa skylt som bekräftade att jag var på rätt väg…

 

pilgrimsled

Följ S:t Olofs korset, då kommer du rätt…

Dock skulle jag önska att alla kyrkor hade en stämpel eftersom det är en morot och belöning för etappen man avverkat och även ett minne från de kyrkor man besökt.

Exempelvis hade nästan varje kyrka en infoskylt vid ingången till kyrkogården, informationen på tavlan handlade om pilgrimsleden och är skulle man kunna placera en holk med broschyr, stämpelpass och en stämpel, på så vis kan man stämpla passet även om kyrkan är stängd och framför allt så skulle det vara lätt att hitta stämpeln. Enkelheten skulle förmodligen även bjuda in fler till att pilgrimsvandra eller ”pilgrimslöpa”… 😉

 

pilskylt

 Typisk infotavla, här vid Kungslena Kyrka. Varför inte placera stämpeln här?

Det dröjer nog innan jag ger mig på denna led igen, men jag är definitivt sugen att ta revansch, kanske nästa sommar? 🙂

 

Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestShare on Google+
Written by Trailfinnaren in: Maror / Ultror |

1 kommentar »

  • Petra skriver:

    Du är galen :). Jag är sjukt imponerad även om det inte gick hela vägen. Tyckte det var varmt nog att bara cacha lite i Tidaholm samma dag…

RSS feed for comments on this post.


Leave a Reply

 

Design: TheBuckmaker.com WordPress Themes