Mar
24
2016

Hatar återhämtning

Varför återhämtar sig kroppen så fruktansvärt långsamt?

Jag vet att jag borde återhämta mig för att prestera bättre och för att kroppen skall bli starkare, men när man sitter på kontoret, solen skiner, klockan börjar närma sig hemgång då rycker det i benen, tankarna går till kvällens pass och man klurar på vilka stigar man skall välja, tanken att man borde vila för att man sprang ultraintervaller i helgen och dessutom hunnit med två pass till är som bortblåst… Jag behöver vila men kan inte låta bli att springa, hur gör man, varför är det så svårt att bara ta timeout i två dagar?!?

 

20160103_140952(0)

Bilden är från en av mina favoritrundor i vintras, då jag dessvärre trappade upp träningen för snabbt, strax efter detta blev det löpvila igen…

 

I höstas struntade jag i kroppens signaler på utmattning, jag bara sprang på och ökade i stället veckomängden. Orken var det inget fel på och jag älskar ju att springa. Under flera månader kände jag mig aldrig utvilad utan kände mig konstant trött i kroppen, prestationen gick ner, jag sprang långsammare o långsammare men det brydde jag mig inte om, hade ju inga fler lopp inplanerade för året. Antar att det är detta som kallas överträning.

Det gick bra till november när smärta i underbenen smög sig på. Det slutade i rehab och total löpvila i en månad för att sedan starta om. Efter vilan kände jag mig som en duracelkanin, ingen smärta i benen (underbart) och överskott på energi fick mig att snabbt komma upp i tidigare veckomängd, första veckan 37km, sedan 66km och sedan fick jag ont igen…

 

20151231_075817Härlig nyårsarunda med Johan och Richard, men jag hade rejält ont i benen här och lyssnade inte på kroppen utan körde på.

 

Tvingades till löpvila för andra gången på kort tid, nu hade jag riktigt ont i mina ben även under löpvilan, blev orolig att jag aldrig mer skulle kunna springa, tankarna på att hitta annan sport fick mig att må riktigt dåligt, jag kan inte se mig själv i ett liv utan löpning…

Efter några veckor gav värken med sig och jag kom ut på andra sidan med ny insikt om hur värdefull löpningen är för mig och hur viktigt det är att förvalta gåva att kunna springa…

 

20160305_104004

Bilden är från Munkaskog, en av mina rundor då jag varvade löpning och gång.

 

Den här gången trappade jag upp löpningen mycket långsamt, första veckan sprang jag endast 5 stycken 1minuters intervaller med 1 min gåvila, andra veckan ökade jag till 2 minuters löpning med en min gåvila, så fortsatte jag i många veckor och ökade långsamt…

Nu är jag snart uppe i full kapacitet igen, men ligger på gränsen för vad kroppen klarar av och detta är så frustrerande för jag vill mer och jag orkar mer, men vet samtidigt vad som kan hända om jag inte lyssnar på kroppen…

Varför skall det vara så svårt att vila i två dagar och varför skall det ta sådan tid för kroppen att återhämta sig!

Nu skall jag i alla fall vila från löpningen idag, imorgon blir det långpass och sedan skall jag vila i två dagar, det är i alla fall mitt mål och det är vad min kropp behöver… Suck!

 

Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestShare on Google+
Written by Trailfinnaren in: Löpning,Övrigt |

2 Comments »

  • Det är när man är inne i ett skönt flow som man bara kör på och inte tänker på att man kan överanstränga sig. Been there, done that.

    Så länge man tränar varierat tror jag kroppen klarar återhämtningen bättre.
    Likaså om man inte bara ser vilodagarna som återhämtning. Utan även tänker på att det är fler saker som spelar in i återhämtningen, t.ex. en lugnare vardag, bra sömn osv. Det är en svår balansgång det där.

    Var klok och ta hand om dig. 🙂

RSS feed for comments on this post.


Leave a Reply

 

Design: TheBuckmaker.com WordPress Themes