Apr
13
2017

Trail Och Mustasch 2017 – racerapport

I helgen hade jag förmånen att få springa loppet Trail Och Mustasch 2017, en tuff och krävande bana om 30km utstakad i skogarna norr om Motala. 

 

Racerapport

Kl 10.30 svänger jag in på parkeringen där nummerlappsutdelningen skall ske. Solen skiner men vinden känns kall, tempen visar ca 11 grader.

Det är redan mycket folk i omlopp. Jag letar mig in till rummet där man hämtar ut sitt startkuvert. Ser flera kända ansikten och träffar bland annat Josefin från Bergslöparna en av arrangörerna till detta lopp.

 

Starten

Startområdet låg några km bort så tog bilen dit. I väntan på start gjorde jag mig redo, nålade fast nummerlappen mm. I startkuvertet låg också våran flyer från Runon.se vilket var kul att se. Vi körde en kampanj på flipbelt för alla deltagare i TOM 2017 🙂

 

Ellen, Tomas och Johnny innan start…

Trevligt att träffa och prata med folk innan start, människor som jag följt på Instagram fick jag nu träffa IRL. Bland annat hann jag växla några ord med Johnny och Ellen från Pace on Earth. Träffade även Eric från Jönköping med fler. Pratade också stund med Ingela från Kisa, en Lonesome Runners som i sista stund bestämt sig för att ge sig i kast med dagens utmaning.

Så gick då starten, jag stod inte längst fram men förmodligen i den främre tredjedelen av startfållan. Vi startade i en behaglig takt, ca 4,50/km. De första två km var lätta, men sen kom första stigningen upp mot Håleberget. En lång backe och hela startfältet började gå. En bit upp vek vi av åt vänster in på en stig och sedan kom en hyfsat brant men rolig utförslöpning. Här är märktes det tydligt vilka som är vana att springa trail och vilka som tog det försiktigt och höll igen nerför den trixiga stigen.

Väl längst ner vid bergets fot vek stigen av uppåt igen, nu var det en riktigt lång och riktigt brant stigning. Belöningen fick vi snart cacha in i form av vidunderlig utsikt mot norr. Härifrån sades att man kunde se hela tävlingsbanan. Vi fortsatte springandes på en tekniskt svår stig med mycket rötter och klippor och med stup på höger sida. Efter några hundra meter lämnade vi utsikten och vek av uppåt igen in i skogen, kom så småningom ut på en grusväg som vi följde till första kontrollen vid ca 5km.

Sista biten innan kontrollen mötte man de som sprungit före som varit snabbare. Fick syn på Johan Brodén från Vättertrail och Eric som låg kanske 500 meter före mig, vi hejade på varandra i förbifarten. Detta är en sak som jag gillar med traillopp, folk är väldigt hejande och peppande mot varandra!

 

Mitt i loppet

Efter första kontrollen var det en lång utförslöpning som aldrig tycktes ta slut, riktigt härlig för trötta ben att bara kunna rulla på utför och ta igen förlorad tid, det var grusväg så man behövde inte ens kolla vart man satte fötterna så bara att slappna av och låta benen gå…

Efter någon km vek vi in på en stig och kom fram till Stora Resjön, sjön skulle rundas och här blev det tekniskt igen. Mindre stigar varvades med helt offtrail. För mig gick de bra men löpare som var ovana med terrängen halkade efter. För mig är ojämnt underlag en styrka och genom hela loppet plockade jag placeringar på alla stigar men tappade på grusvägarna/landsväg.

Jag kände mig fortfarande ganska pigg och snart var första milen avklarad. Följande km följde vi mestadels grusvägar men med inslag av stig och vid 12km kom vi fram till andra vätskekontrollen. Jag greppade två muggar Tailwind och fortsatte sedan i rask takt vidare. Ville inte tappa värdefull tid vid kontrollerna, dessutom kände jag mig kissnödig men detta fick vänta till mål. Man vill ju inte heller förlora placeringar för att man står och kastar vatten… 🙂

Mellanmilen flöt på bra, sprang mestadels med en man från Karlstad (om jag inte minns fel) vi turades om att dra. Han kom ifatt mig där det var flackt och jag sprang om honom i terrängen…

 

Sista milen

Sista milen var lite lättare rent tekniskt, men jag började bli trött. Vid 22km öppnade sig landskapet och platsen bjöd på fantastisk utsikt mot väster, sedan kom en lång nedförsbacke i ljus lövskog.

Nu gick jag i de längre backarna, framför allt tre backar kommer jag ihåg som tuffa, men benen återhämtade sig snabbt så snart det planade ut.

I den sista backen satt en fotograf, väldigt taskigt! Här kunde man ju inte med att gå så bara att bita ihop. Direkt efter backen svängde stigen och sedan såg jag mål som kom väldigt plötsligt.

 

Mål

Väldigt skönt för trötta ben att stämpla sista kontrollen bakom mållinjen, nu fick jag äntligen sträcka ut vaderna som blivit väldigt spända.

Vid målområdet stod många härliga människor och stämningen var på topp.

Innan loppet hade jag funderat på vilken tid jag skulle gå in på, hade fantiserat om allt från 3:15-3:30 beroende på terrängen, därför är jag nöjd med tiden 3:06

 

Trail Och Mustasch 2017

Detta är ett lopp jag verkligen vill rekommendera, förhoppningsvis klaffar allt så att jag kan springa loppet även nästa år.

Mer information om loppet hittar du på arrangörernas hemsida.

 

Print this pageEmail this to someoneShare on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestShare on Google+
Written by Trailfinnaren in: Löpning,Tävlingar,Trail |

Inga kommentarer »

RSS feed for comments on this post.


Leave a Reply

 

Design: TheBuckmaker.com WordPress Themes